31 december, 2013


Jag vet aldrig riktigt var jag ska börja sammanfatta ett år och det verkar inte heller bli enklare med åren. Snarare tvärtom. Jag blir allt sämre på ord på och lever så mycket i mitt huvud att jag snabbt tröttnar på mina egna, uttjatade, formuleringar. Men det jag med säkerhet kan säga är att det här året har känts mer än något tidigare år någonsin gjort, och det har kanske inte synts så tydligt på utsidan men definitivt märkts av på insidan. Och jag har hatat det och jag har älskat det. Att tänka tillbaka på det här året ger mig både magont och tårar, lättnad och vemod. Som alltid, bara hundra gånger mer.

Jag har aldrig varit bra på januari och februari och andras höstångest är nog min vårångest men jag minns ändå hur jag gick genom den där parken varje dag med synth-poppiga låtar med nittiotalsinfluenser, och inget, inget annat, i hörlurarna. Försökte förstå statistikprogram, träffade en högstadieklass och kände mig vuxen och insåg att jag förmodligen är för tankspridd för att bli akademiker. Åt blodapelsin och semlor, oroade mig, föll in i någon slags bubbla när min favoritserie äntligen kom tillbaka och började läsa böcker nästan uteslutande på engelska. Såg traditionsenligt Oscarsgalan tillsammans med Elina och skrev sedan historiens tråkigaste tenta, men någon gång i början av april ljusnade det och jag fick leva utan värken i kroppen i några veckor. Läste roligaste kursen och i och med det nådde prestationsångesten rekordnivå. Var livrädd nästan jämt och såg ljuspunkter i bra vänner, solsken och nyupptäckta  vlogbrothers-videos. Förälskade mig i bok efter bok, träffade en barndomsvän och en annan mycket saknad vän, skrev två tentor samtidigt och tänkte för mycket fastän det kändes för lite.

Överlevde ändå och till slut blev det sommar på riktigt. En bra sommar, allt som allt. Bakade kanelbullar, vilket blivit någon slags tradition i början och slutet av terminerna, och gömde mig i den tysta trädgården med nyinköpta böcker. Igen. Hjälpte till att måla om huset från barndomens gula till det moderna vita och var glad över att Lina var hemma igen över sommaren. Umgicks med henne och Camilla, gick på promenader och bio, plockade körsbär i trädgården och sov dåligt. Blev Youtube-fantast, åkte till Grekland en vecka, brände mig ovanligt lite och kom hem till en trasig kropp som nog tyckte att sommaren hade för få veckor kvar.

Hösten fick en ganska brutal början och jag blev påmind om att prestationsångesten inte försvinner bara för att man lyckades förra gången. Oktober hade många fina helger som gjorde livet lite ljusare och mig lite modigare, trots en sjuk farfar som skulle bli sämre, bättre och sämre igen. Sedan, en ny påfrestande men rolig kurs, några dagars snölycka och julpepp. Bakade pepparkakor och lussebullar, köpte äntligen en ryggsäck till min onda rygg och hade en väldigt fin födelsedag och jul. Ändå. Och lagom till årets sista dag satte jag ihop en spellista med låtarna som alltid kommer påminna mig om det gångna året. Sönderspelade med kärlek allihopa.

Dags för 2014 nu alltså. Må en överleva det året också. 

30 december, 2013

trettio/tolv.


Önskar god jul en vecka i efterhand, lite så som det lätt blir för min del när jag går in i min efter jul-deppighet och inte riktigt vill något annat än att äta lussebullar och titta på tv. Julen var dock lika fin som alltid (trots snöbrist, vilket var, är, så otroligt ledsamt) och jag har gett mig själv jullov året ut. Äter godis, läser i Bea Uusmas fantastiska bok om André-expeditionen och sover extra länge i mina nya flanellakan. Lugnet innan stormen, kanske man skulle kunna säga.

22 december, 2013

22.


Fick en väldigt fin tjugoandra (eller tjugotredje, beroende på hur en räknar) födelsedag även om kroppen fortfarande inte riktigt är med på alla plan. Förundras över hur fort tiden går och önskar att den kunde stanna här, eller åtminstone vid just den här åldern. Mest för att jag alltid sett fram emot att fylla just 22, så fint tal som det ju är. Hur själva året blir återstår att se.

09 december, 2013

nio/tolv.


I torsdags, innan bergen av snö kommit, bestämde jag mig för att göra något åt den helt uteblivna julkänslan jag haft sedan helgen innan så jag tog fram min älskade spellista med julmusik, tryckte på play och bakade ett gäng saffransbullar, några med mandelmassa och vanilj, några med kanel och kardemumma. Sedan fortsatte det med pepparkaksbak de kommande dagarna, varpå jag läste ut Jonas Karlssons nya bok God Jul (så otroligt bra och rolig, läs!), och nu är jag alldeles sprängfylld av jul. Väldigt trevligt.