25 januari, 2012

Om du är trött på mig, så är det inget mot hur trött jag är på mig.


Mörker i alla möjliga format och vinklar. Skriver om nätterna för att det verkar vara det enda som hindrar huvudet från att sjunka under vattenytan. Skriver så mycket och ändå tycks orden aldrig ta slut, fastän tankarna känns precis likadana hur man än vrider och vänder på dem. Och jag vet mycket väl hur lite de har där att göra, inuti mitt huvud, hur jag inte borde tänka precis just så. Jag har hört det så många gånger, försökt så många gånger, och sett ännu mer oförståelse som ingen rår för, egentligen. Om det vore så enkelt hade det inte varit så svårt.

Inga kommentarer: