31 december, 2011

Flera år i rad har jag skrivit långa sammanfattningar av året som gått och det är nog så få som egentligen orkar läsa det. Så jag tänkte att, även om det blir i princip lika långt, så svarar jag på en lista om året som gått istället. Lite mindre krävande för alla, sådär.

Tio händelser som varit bra det här året:
1. Rhodos.
2. Att jag bestämde mig för att flytta hem igen.
3. Att jag lyckats så bra med engelskan.
4. De dagar jag vaknat upp glad.
5. Alla sommardagar med Lina och Camilla. Speciellt alla bilresor lite varstans.
6. En ganska fin vecka någon gång i april när jag satt på min balkong varje kväll och läste och kände en känsla som jag alltid längtat efter att få känna.
7. När Camilla bodde hos mig i några dagar.
8. När jag, i våras, kom hem sent en kväll efter en lång tågresa och hittade ett paket från Lina i postfacket, fyllt med amerikanskt godis och ett långt brev. Blev så glad av det.
9. (Den årliga) Oscarsgalan-natten.
10. Hela hösten. Och julen, speciellt julafton och Jul på Liseberg/Musikhjälpen med Elina.

Fem händelser som varit sämst det här året:
1. Allt magont, alla tårar, all saknad. Ensamheten.
2. Buss- och tågresorna tillbaka.
3. Den grava prestationsångesten som funnits där några gånger under hela året.
4. När jag hade migrän i en vecka mitt i sommaren. Har nog aldrig mått så dåligt, så länge.
5. Alla hejdå-kramar. Klarar verkligen inte avsked.

Vad har du lärt dig i år?
Att ingenting blir bra om man inte tycker det är roligt. Att det finns så mycket jag måste bli bättre på men att jag inte är urusel, ändå. Jag har lärt mig mycket om jämställdhet, genus, mina egna värderingar och annat politiskt. Att jag kan irritera mig något enormt på människor som har alla möjligheter i världen att förstå men inte förstår, eller saknar empati för andra människor. Som liksom sitter fast i sina egna fördomar. Det kan göra mig så ledsen. Så på sätt och vis har jag lärt mig hur bra det känns att ha en åsikt och stå för den.

Blev året som du hade tänkt dig?
Jag trodde att året skulle bli bättre än det förra och det blev det nog. Ganska likt, men ändå bättre. För första gången på väldigt många år stod jag där på nyårsafton, 2010, ganska så orädd inför det nya året, för jag tänkte att det verkligen inte kunde bli värre.

Vilka kläder bar du mest?
Klänningar och kjolar, klänningar och kjolar. Typ bara svart, vitt och blått.

Ångrar du något?
Ja, men jag jobbar på att inte ångra mig så mycket. Försöker att inte göra samma misstag igen istället, även om det är lättare sagt än gjort. Mest ångrar jag väl att jag inte vågade mer.

Vad har du lyssnat mest på för musik?
The Antlers. Me and My Army. Serenades. Bon Iver. Edward Sharpe & The Magnetic Zeros. The Lonely Island. Veronica Maggio. Hurts. Melissa Horn. Laleh. First Aid Kit. Sigúr Ros. Patrick Wolf. Sahara Hotnights. Beirut. Lana Del Rey. James Morrison. She & Him. Deportees. Coldplay. Florence + The Machine. Fun. Anna Ternheim. Adele. En massa femtio- och sextiotalsklassiker, 90-tals-nostalgi och så en massa Glee.

Vad har du tittat på? (film, tv, serier...)
Film blir så himla svårt för jag har sett en hel del, så det här får bara bli de serier jag sett/följer. Och ja, jag vet. Det är alldeles för många.
Glee. Downton Abbey. Gossip Girl. True Blood. The Office. WEST WING. The Big Bang Theory. How I Met Your Mother. Sherlock. Brothers and Sisters. The Kennedys. Rookie Blue. The Killing. Modern Family. Band of Brothers. Desperate Housewives. The Hour. Landet Brunsås. Grey's. Happy Endings. New Girl. Boardwalk Empire. Pan Am. Up All Night. How To Make It In America. Homeland. En del briljant, en del mindre bra. Och säkert mer som jag inte kommer på just nu.

Vad är det vackraste du fått i år?
Alla fina komplimanger, leenden och skratt. Att folk har lyssnat och brytt sig. Sånt där som jag aldrig sett som självklart.

Vad är det bästa du har läst?
Alltså, vad svårt. Men jag får nog ändå säga Extremely Loud and Incredibly Close av Jonathan Safran Foer, för att jag skrattade och grät till den omvartannat och för att den var så annorlunda. Jonas Karlsson tre novellsamlingar var också väldigt bra. Och några klassiker som var fantastiska, Lord of the Flies, The Remains of The Day och The Great Gatsby.

Gjorde du något i år som du inte gjort förut?
Jag bodde i en annan stad, klarade mig själv (även om jag ju gjorde det redan förra året, men det var ganska stort, så det får vara med ändå). Åkte till Rhodos.

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat, tågbiljetter och böcker tror jag. De två första väldigt tråkiga och det tredje fullkomligt nödvändigt (för det är ju inte mat, till exempel, nej). Jag tvekar liksom sällan när det kommer till att köpa böcker.

Vad var din största framgång 2011?
Oj. Jag känner att de flesta skulle svara så stora saker på den här frågan, och så värst stora saker har jag inte uppnått. Men jag tror, innerst inne, att det som också känns som ett misslyckande, var en sorts framgång. Och lite mer konkreta saker så, att jag memorerade ett långt tal på engelska. Att jag lärde mig prata brittisk engelska. Att jag läste mer än 40 böcker. Och att jag orkade, inte bröt ihop totalt vissa stunder, fastän det var nära.

Vad önskar du att du hade gjort mer?
Som sagt. Att jag hade vågat mer, inte tänkt så mycket på vad andra ska tycka och tänka. Det önskar jag alltid. Så önskar jag att jag hade rest mer, upplevt mer. Och skrivit mer än vad jag gjort. Det ska jag försöka göra oftare nästa år.

Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Öppnade paket, åt tårta och tittade på julfilmer. Precis så som jag vill ha det.

Hejdå, 2011. Hej, 2012. Tvåtusentolv. Mycket rädsla, en del förväntingar, men det ska nog bli bra till slut ändå. Det måste man ju tro. Och visst ja, Gott Nytt År!

30 december, 2011

"I'm following you into death, what more do you want from me?" "That's not in the script".


Jag hade väntat på den här filmen väldigt länge. Jag gick och trodde att den aldrig skulle komma, byggde upp förväntningar och såg trailern emellanåt för att den liksom var så bra, bara den. Så äntligen, såg jag den igår, hela filmen. Och gud så vacker den var. Liksom hjärtskärande, långsamt vacker.

28 december, 2011

Tjugonde.


Förra veckan sedan gick jag på julmarknad och promenerade i en annan stad. Åkte bil genom skog och öppna vinterlandskap, tittade på märkliga hus och försökte hitta hem igen. Det låg snö på marken då, det gör det inte nu. Det har det inte gjort på en vecka. Men man får väl tacka den för att den i alla fall kom under några dagar då jag verkligen behövde den.

27 december, 2011

God Jul i efterskott.


Julen är förbi. Ännu en gång. Sentimental. Deppig. Ja, jag kan nog aldrig vara något annat när väl mellandagarna tränger sig på. Räknar dagarna till nästa jul, nästa första december, nästa höst. Speciellt detta året. Av många anledningar. Ville så mycket med nästa år, hoppades. Vill, funderar, oroas. Livrädd. Vet en del, men så mycket ovisst. Och det är lite sånt jag går och tänker på när jag inte längre har något att se fram emot. Som att allt är slut. Aldrig mer någon glädje. Likt en äkta drama queen.

22 december, 2011

20.


Så var man inte tonåring längre. Istället, tjugo. Jämnt och fint. Tvåa, nolla. Det låter bra, och det känns ganska bra, just nu åtminstone. Men jag vet inte, ska det verkligen kännas annorlunda? Det här med ålder är ju verkligen bara en siffra i min värld. Ibland känner jag mig som tio eller femton, ibland som trettio eller sextiofem. Men ja, nu är jag i alla fall tjugo, på pappret.
Och till de fina människorna som kom och firade mig igår kväll, tack igen.

19 december, 2011

Götet.


Igår åkte jag och Elina till Göteborg. Vi stod jag utanför Musikhjälpen-buren en stund och önskade en låt, bara någon timme innan de skulle släppas ut, innan vi tog oss vidare med spårvagnen till Liseberg. Där gick vi omkring bland bodarna och åh-ade och hade oss hela tiden. Så himla bra dag bland en massa upplysta träd, marsipan, glögg och varma eldar. Och så äntligen fick jag stå vid den där buren jag följt hela veckan. Blev så glad av alltihop.

17 december, 2011

Jul, jul, strålande jul.

Om en vecka är vi där. Vid dagen vi ser fram emot hela året. Och jag känner på mig att den här veckan kommer bli riktigt, riktigt bra. Så, för att få in den absolut bästa julkänslan sammanställde jag äntligen en helt egen spellista med julmusik, efter att ha gått och lyssnat på andras i flera veckor. Himla konstigt att jag inte gjort det tidigare egentligen. Den innehåller allt man hört förut och de allra bästa i en massa olika versioner. Här.

16 december, 2011

J. F.


Jag har en liten förkärlek till novellsamlingar. Jag bara älskar att få små inblickar i påhittade människors liv som egentligen är allt som behövs för att förstå en hel värld. En parentes på tre sidor eller en halv roman, spelar ingen roll. Och framförallt, så är det ju som att få flera böcker i ett. Så då är det väl ganska fint att James Franco, typ världens mest fantastiska man, skrivit en egen novellsamling. Den läser jag nu, och tycker mycket om.

11 december, 2011

Fun.


Jag spår att det här blir en hit en dag. Att de här tre unga männen kommer bli stora. Typ 2013 eller så. Fram tills dess lyssnar jag. Hela tiden.

07 december, 2011

Snö.


Så. Nu kommer jag ihåg hur det känns att gå på snö. Halkar fram på gatorna och misstänker att det ser lite ut som om jag går i högklackat på kullersten. Men det gör inte så mycket.

05 december, 2011

Pepparkakor.


Bakade pepparkakor i helgen. Kavlade och kavlade, fyllde plåt efter plåt, med julmusik i bakgrunden, för jag var ju bara tvungen att få lite julkänsla. Och bättre kunde det ju knappast bli när jag vaknade i morse och fick se att det snöat, om än bara litegrann. Så, fem dagar in i december börjar julkänslan infinna sig och jag hoppas verkligen att den stannar. Idag ska jag läsa hela dagen, och äta några pepparkakor förstås.

02 december, 2011

O Helga Natt.


December och ändå inte, eller vad ska man säga. Ingen snö, julkänsla som dyker upp då och då en kort stund och sommarvärme (typ). Försöker och försöker, med julmusik, julkalender och julmust, men det känns mer som andra november än andra december. Ironiskt nog hade jag troligtvis mer julkänsla då. Men. Idag ska jag göra pepparkaksdeg och det hoppas jag gör precis allt för min julkänsla. Nej, förresten, jag begär det.

29 november, 2011

Hemma.

Läser en bok där jag känner igen varje plats. Jag behöver inte försöka föreställa mig hur saker och ting ser ut, för jag vet. Jag har gått på gatorna som nämns, suttit på fiken, stått på perrongen, handlat i butikerna. Jag känner till varje liten del, känner igen alla ord, som om jag egentligen bara läser mina egna tankar. Eller kanske det jag vill tänka på. Varje gång jag hör, ja, hör, namnen på platserna jag känner till så väl blir jag varm i hela kroppen, som om jag visste att det är här jag ska vara. Av den enkla anledningen att jag förmodligen aldrig kommer höra hemma eller passa in någon annanstans.
Fast, vem vet.

19 november, 2011

Fall fritt.


Jag har nog glömt hur snö ser ut, hur det känns när den första snön faller. Hur det knarrar under skorna när man går. Jag har nog glömt allt det där som har med vintern att göra. För snön kommer ju aldrig. Det är varken höst eller vinter, bara plusgrader och kala grenar. Och jag blir lite sur och lite arg över det, precis som över allt annat just nu. Och huvudet bara värker av all irritation. Jösses, hur ska jag ta mig ur det här. Snö, jag behöver snö.

14 november, 2011

-

Börjar tappa det. Värre och värre blir det. Det gnager, vad ska jag ta mig till, jag vet inte. Skriver inte längre, stänger in mig inuti, pratar och skrattar som om ingenting. Det kanske försvinner då, flyger iväg. Av sig självt. Nej. Hur ska jag klara mig, hur ska det gå. Det kommer aldrig gå. Tänker det är dags att rycka upp sig, sluta klaga, tänka positivt och allt det där som så många säger att man borde göra. Tänk i perspektiv, du har det bra, otacksamma jävel. Jo, men om vi bytte, så skulle du få veta. Hur lätt det (inte) är. Varsågod, jag gör snart vad som helst.

12 november, 2011

Kyla.


Jag tog på mig vinterjacka, vantar, halsduk och kängor när jag gick tidigt igår morse och frös ändå. Tänkte att jag borde ha dragit på mig ett par strumpbyxor till när jag ändå var igång, men jag orkade bara inte. Så. Himla. Trött. Fick blinka flera gånger för att hålla mig vaken under ett svårt test, och för att inte glömma att kliva av bussen i tid. Men, nu är det kallt, äntligen.

08 november, 2011

Åtta/Elva.


Världens lugnaste helg har det varit, verkligen hur lugn och bra som helst. Har livnärt mig på chai-te och clementiner, legat i soffan och läst böcker och lyssnat på She & Him's julskiva. Så himla bra är den, vill ha jul så mycket att jag får ont i magen. Igår var jag på kyrkogården och tände ljus hos farmor. Kolsvart och dimmigt, bara lyktorna lös. Alltid lika fridfullt och vackert. Märkligt det där, att jag kan tycka om det, jag som är så full av dödsångest annars.

05 november, 2011

För alltid.


Jag köper aldrig skivor längre, för det finns ju så många andra sätt att lyssna på musik. Men i måndags låg det ändå en där i brevlådan. Anna Ternheims. Hennes skivor kommer jag alltid vilja ha på riktigt, för att de betyder så mycket. Jag har lyssnat hela veckan, legat och tittat upp i taket och tänkt tillbaka på förra gången jag hörde nya låtar av henne. Det verkar så längesedan, som i ett annat liv, och ändå låter det precis likadant. Som Anna Ternheim. Hon som får mig att le och gråta på samma gång.

01 november, 2011

I somras.


Just nu känns det mesta lite dystert, även om det är höst. Jag gillar ju hösten, men det är redan första november och jag känner att jag inte riktigt hänger med. Så istället tittar jag på bilder från den bästa dagen på hela sommaren, när jag och Camilla tog med Lina till Borås djurpark. Hon fick det nämligen av oss i födelsedagspresent. Det var otroligt varmt och vi tog säkert tusen kort den dagen, bland får, björnar, lejon och en massa barnfamiljer. Idag saknar jag det lite, men om några veckor kommer Lina hem och då är vi samlade igen alla tre. Jag får helt enkelt tänka på det, utan att längta för mycket.

31 oktober, 2011

En dag.

En dag vaknar man upp och är stolt över sig själv för att man lyckas genomföra saker man varit rädd för. Nästa dag vaknar man upp och känner sig totalt värdelös för att man inte klarar av de mest grundläggande delarna av livet.

25 oktober, 2011

Från mig, till er.


Det här har varit en underlig dag. Och jag vet inte riktigt varför. Men det är väl också därför den är just underlig. Jag känner mig lite fattig på ord idag dessutom, samtidigt som jag gärna vill skriva. Kommer inte riktigt till skott med någonting, men jag bara måste säga en sak. Att om ni inte har lyssnat på Deportees nya album ännu, så gör det. Snälla, gör det. Jag har lyssnat säkert femton gånger om sedan det kom och det är fortfarande lika fantastiskt. Om ni gör det så lovar jag att det blir det bästa ni gjort idag. Lovar.

22 oktober, 2011

Tjugotvå/Tio.


Så var vi där igen. Ångest, ångest och ångest. Ja, tre gånger så mycket ångest den här gången. Självdisciplinen är så gott som obefintlig, frustrationen det motsatta. Igår tog jag en liten paus från alltihop, träffade Camilla och gick på bio. Crazy, Stupid, Love, som var så bra. Men nu är det dags att fortsätta slå in saker i huvudet, tappa tråden och börja analysera för långt, in på andra ämnen, kanske kasta iväg en kudde och gråta en skvätt.

16 oktober, 2011

Det sitter kvar.


En fredag med två väldigt bra vänner, en massa godis, en annorlunda film och så mycket att skratta åt. För mycket, nästan. Samtidigt försökte jag andas normalt igen och släppa allt, men det är svårt. För svårt, egentligen. Så nu går jag omkring och stannar upp titt som tätt på ren rutin, och får påminna mig själv om att det inte längre behövs. Och därute verkar hösten försvinna lika fort som alltid. För fort, faktiskt. Men äsch, det är ju nu man ska vara glad. Så det tänker jag vara.

13 oktober, 2011

Bäst.


För att det här helt enkelt varit en omtumlande dag. För att det till slut börjar ljusna. För att jag ler igen. För att det här är så mycket mer för mig än bara bra musik. Så mycket mer. För att jag sitter här och får tårar i ögonen när jag lyssnar. Helt enkelt lite extra skör idag. Lite för många känslor på en och samma gång.

11 oktober, 2011

Tisdag, Onsdag, Torsdag, ... .


Dricker ungefär fem koppar med te om dagen och oroar mig. Oroar mig som bara den och tänker att det måste bli fredag snart. Jag har ju gått och väntat på den här fredagen i flera veckor. Fredagen då det kommer vara avklarat. Tills dess tittar jag på Vita huset och tar djupa andetag för att lugna ner mig och övar lite till.

Om man mot förmodan skulle vilja följa mig på Instagram så heter jag akire, där också.
Och här, på Pinterest, där jag sparar allt jag tycker lite extra mycket om.

04 oktober, 2011

Stanna gärna två veckor till.


Hösten är här och jag kan inte vara glad över det. För mina tankar befinner sig någon annanstans, långt, långt borta. Det gör mig ledsen och arg och irriterad och trött. Varje steg är ett steg närmare. Varje sekund är en sekund närmare. Det här med positivt tänkande och att man kan lura hjärnan har jag aldrig förstått mig på, och då ska man veta att jag verkligen försöker. Associationer och första intryck stannar väl kvar, tyvärr, det har en kär vän talat om för mig. Och det gäller nog inte bara människor är jag rädd. Men ja ja, jag ska sluta skriva osammanhängande meningar som bara jag kan förstå och gå och lägga mig istället.

01 oktober, 2011

Om. OM.

Om man ändå kunde få bli precis det man vill bli. Göra det man verkligen vill göra. Om man ändå kunde få slippa att hela tiden dras tillbaka av den man verkar vara. Eller är, just nu, kanske för alltid. Om man ändå kunde vara den man vill vara. Den man egentligen är, långt där inne och när man inte tänker. Ja, om man ändå kunde sluta tänka efter. Om ändå allt var enklare, mindre kravfyllt, förväntansfullt och obehagligt. Om det ändå fanns något som passar en perfekt, precis precis perfekt. Och om man ändå kunde hitta det. Snart.

25 september, 2011

Trettioåtta.


Pessimisten i mig kom fram precis samtidigt som helgen kom. Så jag skulle ljuga om jag sa att det har varit en perfekt helg, men direkt dålig har den inte heller varit. Höstmys med bästa Camilla, frustration, många avsnitt av Modern family, en novellsamling av Jonas Karlsson, lite nostalgi och några koppar te. Tillsammans med ett perfekt höstväder. Ett ganska bra sätt att förbereda sig inför en vecka som kanske inte kommer att bli den bästa.

23 september, 2011

Nja.



Jag saknar att skriva. Saknar att vara kreativ. Vill inte sitta och titta förundrat på grekiska bokstäver eller ord på latin som jag för en sekund tror att jag har förstått, för att sedan inse att det där aldrig kommer hålla sig kvar inne i huvudet länge nog. För några dagar sedan läste jag ut den här boken och grät de sista femtio sidorna. Jag bara älskar böcker som får en att gråta. Och idag saknar jag en massa saker jag kanske inte borde sakna men tänker att jag ska le ändå, för att det ändå är fredag.

22 september, 2011

Torsdag.

Kände för att fylla i en lista. Kände mig lite tråkig. Lite självupptagen kanske. Lite för negativ. Sen tänkte jag att, nej. Så jag fyllde i en lista.

Dagens humör: Glad till en början. Sen verkade det bara gå utför. Väldigt mycket utför.
Dagens mående: Trött och huvudvärk. Lite som varje dag på ett ungefär.
Dagens borde: Massor. Men det tar vi imorgon.
Dagens frisyr: Platt fall. Ehe.
Dagens smink: Det vanliga.
Dagens klädsel: Kjol, vitt linne, marinblå kofta och vad som en gång var vita Converse.
Dagens planer: Läsa i boken jag lånade på biblioteket förut, titta på The Killing och sova.
Dagens materiella vill-ha: En väldigt fin väska som jag nog ska köpa i helgen. Den är så fin. Och så tusen klänningar, förstås. Alltid.
Dagens fundering: Hur jag ska hinna med allt.
Dagens beroende: Kaffe. Ja, jag är där nu jag också.
Dagens tråkigaste: Att sitta still i fyra timmar i sträck.
Dagens längtan: Att allt jag oroar mig för snart ska vara över. Och gå bra, helst.
Dagens superlängtan: En resa till New York.
Dagens låt: Den här.

21 september, 2011

blΛ'ha:


Några meningar som kanske gör någon lite gladare en sådan där dag som inte riktigt blev som man tänkt sig. Eller när livet känns alltför främmande eller ovisst eller meningslöst. Just den här dagen har för min del varit ganska platt och händelselös. Jag har läst, rabblat, övat, pratat med mig själv och gjort munrörelser - ändå fastnar det aldrig, det som måste fastna. Frustrerande, minst sagt.

16 september, 2011

Anna T.


Dagen kan nog inte bli bättre tänkte jag, men så fick jag veta att Anna Ternheim släpper nytt album i slutet av oktober. Världens bästa Anna Ternheim som varit som bortblåst alldeles för länge. Sist hon kom med något nytt, då gick jag i tvåan på gymnasiet och åkte ner till Göteborg en dag i december för att se henne spela på Röda Sten. Det var helt fantastiskt, då. Och nu, nu har jag redan förhandsbokat det allra nyaste, för jag bara vet att hon kommer vara lika bra som hon alltid varit.

Sexton/Nio.


Igår var en lång men bra dag. Det ena kanske bidrar till det andra, vem vet. I morse vaknade jag utvilad för första gången på väldigt länge, och nu kan jag nog inte vara på bättre humör. Så nu ska jag försöka hålla det här strålande humöret uppe på något sätt. Vilket är lättare sagt än gjort.