24 oktober, 2010

I det man har, och inte har.


En vacker film och en vacker skiva. Och därpå det jag gjort idag.
För tonårskärlek och melankoliska låttexter känns som något för en söndag. Anser jag.

1 kommentar:

tea sa...

sv: förlåt för segt svar! det är något speciellt med chuck & blair, precis som du säger. jag känner med dem i alla mina muskelceller och det är få filmpar som får mig att känna så. sen älskar jag paret i the notebook! (hoppas du har sett den, om inte är det ett måste!)

din blogg är jättefin förresten. kram!