03 september, 2010

Svårt att vara två.


Fyra fötter, visst hade det varit fint. Men två fötter är det enda som går att få, och tur är kanske det. När livet är för svårt för att leva är det kanske bäst att göra det själv. Det är nog egentligen inte så konstigt, för här är jag, jag är jag. Inte som någon annan. Jag med mycket vilja men lite mod. Jag som skriver istället för att prata. Jag med tankegångar som aldrig når sin ände. Åh, kära tankar, om ska vi leva tillsammans för all framtid, då finns det inte plats för två fötter till.

Inga kommentarer: