26 september, 2009

Adjö, vi hörs kanske lite senare.


Min hals gör ont. Jag dricker te för att lindra, men det hjälper inte ett dugg. Det försvinner ett litet tag men kommer tillbaka igen. Jag vill krypa ner under mitt fina höstlövstäcke och göra ingenting, kanske blunda och tänka på något väldigt vackert. Men det kan jag inte göra. Jag är stressad och har nästan inte ens tid att skriva det här. Jag undrar varför jag alltid gör saker i sista minuten när jag vet att det aldrig för något gott med sig. Jag blir så irriterad på mig själv.

Inga kommentarer: