21 januari, 2015

tjugoett/ett.


Förra veckan läste jag med vemod i kroppen ut Nyckeln och tog farväl av de där karaktärerna jag stiftade bekantskap med för nästan tre år sedan. Tur att filmatiseringen av första boken snart kommer ut. Hamnade även i ett flow och virkade klart en ganska stor del av den där mormorsrutefilten jag hållit på med i några månader. Nu behöver jag bara mer garn innan den kan bli helt färdig. Det var även med en hel del vemod som jag lämnade den där veckan och gick in i en ny som hittills varit allt annat än sådär lugn och stillsam som den förra var. Mycket osäkerhet och oro som vanligt när saker och ting börjar på nytt och hjärnan tycks leva sitt eget liv.

07 januari, 2015



En vecka in på det nya året och jag inser att jag nog borde ta och skriva den där årssummeringen ändå till slut eftersom jag förmodligen kommer ångra mig annars. Så jag gör ett försök. Början av året var oerhört grå med ett kursavslut, en kursstart, oändlig oro och ett självförtroende som återigen vägrade dyka upp. Fick ändå ro till några böcker och tv-serie-premiärer där emellan som lyste upp. I början av februari tog farfars lidande sorgligt nog slut och några veckor senare tog vi farväl av honom på riktigt, fastän jag fortfarande har svårt att tänka att han inte längre finns. Och därför var det nog tur att månaden efter det dessutom innehöll få krav på prestation inför andras ögon. Gick på en föreläsning och lyssnade till Maria Sveland, fikade, såg den kanske bästa Oscarsgalan på många år tillsammans med Elina, läste ut en bok som numera är en av mina absoluta favoriter och pluggade i min egen takt precis så som jag föredrar. I april började en ny kurs och det som känts så svårt ett år tidigare blev, tack vare ett byte av lärare, förvånansvärt mycket lättare. Efter några intensiva veckor med sedvanlig osäkerhet i slutet av månaden gick det till slut vägen även det. Dock var tiden efter det fram till sommaren inte den bästa och jag minns heller inte de där veckorna särskilt bra.

Sommaren innehöll i vanlig ordning böcker ute i trädgården, kvällspromenader och tv-serier. För någon som föredrar kyla var det inte precis den enklaste av somrar, men jag ska verkligen inte klaga. Började virka på en mormorsfilt som fortfarande har lång väg kvar att gå innan den går att klassa som filt. Gick och såg en efterlängtad film på bio tillsammans med de bästa, firade födelsedagar och åkte till Skåne i några dagar. Besökte Göteborg och Olga en helg i början av augusti och drack mycket kaffe, promenerade uppe på Ramberget och svettades i mängder. Sommaren avslutades med matfestival och en oro över vad hösten skulle innebära. Och den visade sig både ge och ta. Men mest ta. Jag antar att det säger något om hur hård prestationsångesten är när veckan då den fick göra lite uppehåll var den bästa på hela hösten, trots att just den veckan innehöll feber, halsont och förkylning. Några ojämna veckor och dagar i december ledde till en väldigt fin födelsedag och jul, och sedan tog ännu ett år slut. Ett år som, fastän det låter så dramatiskt, nog kan ha varit ett av de värre i mitt liv. Även om det stundtals också varit väldigt fint. Och precis som förra året har jag satt ihop en spellista med all musik som tagit mig igenom det.

2015, jag vet inte riktigt vart jag har dig, så vi får väl se.

30 december, 2014

Standing strong forever.


De här två favoriterna kan verkligen alltid lysa upp när det behövs som mest. 
Bästa scenen. Höj volymen och ta i med hela kroppen. 

10 december, 2014

tio/tolv.


Inläggen duggar inte precis tätt men hjärnkapaciteten och den lilla skrivförmåga jag har kvar har fått gå till andra saker. Upp- och nervända sovrutiner och morgnar jag önskar gick lättare att undvika har inte heller gjort december till den månad den borde få vara. Och även om det inte är helt borta än, så börjar det ändå ljusna i kanterna, fastän jag inte riktigt hänger med i alla svängar. Julpyntade i helgen och hade julgodisverkstad igår, när det behövdes som allra mest, och helgen kan nog bli fin tänker jag. I smyg, såklart, för inte har jag då gått och blivit någon optimist inte.  

04 november, 2014

fyra/elva.


Tar en dag i taget. Eller ja, försöker åtminstone. Har alltid haft för mycket framtid i huvudet utan att framtiden för den skull någonsin blivit klarare eller lättare att hantera. Så. Ett försök, till något annat. Men jag vågar inte hoppas på för mycket. Fick i alla fall en dryg veckas vila från det allra värsta, och trots en hemsk förkylning blev det en ganska fin vecka. Läste ut två väldigt bra böcker, köpte några nya och promenerade i en höst som redan nått sitt slut. Den är ju en sån himla lågoddsare att min favoritårstid också är den kortaste av dem alla. 

26 oktober, 2014

tjugosex/tio.

Jag tenderar att hamna antingen i objektiviteten och cynismen eller i det alltför personliga, närgångna och många gånger gömda. Jag kan inte längre skriva utan att stanna upp vid varje ord eller rata meningar innan de ens hunnit bli formulerade tankar. Kanalen mellan huvud och fingertoppar mot tangenter eller penna mot paper stöter på starkt motstånd. Försöker låta poetisk men vill egentligen helst bara skriva, ja, prata, rakt upp och ner. Paradoxalt nog känns det dock alldeles för naket, även om det är precis det jag vill, och inkonsekvensen når inget slut. 

05 oktober, 2014

fem/tio.


Efter en ganska jobbig vecka blev det äntligen helg. Och oktober. Tack och lov. Har bakat kanelbullar till kanelbullens dag, gjort ingenting alls, och till slut haft lite plats över i huvudet för några noveller. Avslutar med en ishockeymatch och pizza och hoppas att nästa vecka blir lite snällare. 

13 september, 2014

tretton/nio.


Optimismen flödar, överraskande nog, när hösten officiellt tar fart och sidorna läses utan problem. Även om den ruggats rätt rejält när jag frustrerat promenerar hem efter en dag av tröttsamma föreläsningar som inte gjort annat än att trycka ner, har den inte försvunnit helt. Trots nedvärderande tankar och en omgivning full av människor som förenklar, finns den kvar. Promenerar på välkända stigar och lyssnar på podcasts som alltid ifrågasätter. Prokrastinerar mindre än vanligt och läser självvalda böcker utan dåligt samvete. Än så länge. 

04 september, 2014

One step at a time.


På repeat.

01 september, 2014

Sommarläsning.

Bäst i sommar?
Förmodligen Landline av Rainbow Rowell, en av mina absoluta favoritförfattare. Ingen (typ) kan skriva dialoger eller skapa karaktärer som fastnar, som hon. Tyckte även om We Were Liars av E. Lockhart. Hade läst halva i ett svep (den är ganska tunn), när jag av någon anledning var tvungen att lägga ifrån mig den, och först då insåg jag hur jag fallit pladask. Böcker som får mig att gråta floder kommer helt enkelt alltid få ett högt betyg. Bästa icke-skönlitterära bok var Oktober i fattigsverige av Susanna Alakoski.

Sämst i sommar?
Älskade syster av Joyce Carol Oates. Den var absolut inte dålig, bara den bok jag tyckte minst bra om. Tragisk och hjärtskärande hemsk historia om att växa upp med skam och skuld och villkorlig kärlek. Den är dock skriven på ett speciellt sätt, vilket jag ju brukar tycka om, men det är en ganska tjock bok och det blev lite för mycket i längden.

Kortaste och längsta bok?
Främlingsleguanen av Martina Montelius (154 sidor) och Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami (740 sidor).

Har du haft något läsprojekt under sommaren som du lyckats/misslyckats med?
Tänkte att jag skulle försöka "läsa ikapp min bokhylla", dvs. läsa en hel del av de böcker som jag haft länge men som alltid fått vänta till förmån för andra nya, mer spännande böcker. Jag lyckades dock rätt dåligt med det, men det tog mig å andra sidan till i början av juli innan jag ens kom in i sommarläsningen, så jag är nöjd ändå.

Nämn en ny bok som du köpt i sommar!
Ännu en av favoriten Richard Yates, nämligen Cold Spring Harbor. Med så fina omslag är det svårt att låta bli.

Var har du läst mest?
Ute i trädgården om kvällarna.

Har du upptäckt någon ny författare?
Ja, Zadie Smith. Läste hennes NW, som jag tänkt läsa ett tag och tyckte den var bra, om än lite svår och ojämn. Men jag kommer definitivt ge hennes andra böcker en chans, för jag tror mest att den lästes vid fel tidpunkt där i början av sommaren när min hjärna hade lite svårt att fokusera.

Vad ser du fram emot att läsa i höst?
Nyckeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, sista delen i trilogin, som äntligen kommer ut i pocket i oktober. Kan inte ha en serie i olika format, det går ju liksom inte, så då får en ibland vänta ett år extra. Jag är också superpepp på både Amy Poehlers och Lena Dunhams memoarer som kommer till hösten. Mer än så tänker jag inte hoppas på för då slutar det säkert med att jag inte läser en enda bok.


31 juli, 2014

trettioett/sju.


Juli blir snart augusti fastän juni nyss blev juli. Ändå, alltid sommarens bästa månad, utan tvekan. Som ett ingenmansland fritt från både vår och höst. Har druckit världsgott kaffe i Skåne och virkat en form av mormorsrutor som förhoppningsvis en dag blir delar av en filt. Har gjort egen fläderblomssaft, ätit vattenmelon, suttit ute om kvällarna för att få ner kroppstemperaturen, skrattat, kört bil och sett färdigt en väldigt bra tv-serie. 

22 juli, 2014

tjugotvå/sju.

Köper böcker i en bokhandel, i en stad som inte är min men som börjar kännas bekant, kramar påsens handtag extra hårt och ler åt min materialistiska lycka. Har fortfarande svårt med koncentrationen men hamnar väl rätt och lyckas läsa ändå, och det är egentligen allt jag lyckas med just nu. Allt jag lyssnar på är förankrat i något och historierna hittar sin plats inuti mitt allt, fastän livet sägs existera utanför och jag har aldrig vågat lära mig hur eller var. Istället är de där sidorna med text förknippade med mig och hemma och prestation utan prestationsångest i en kropp som inte tycks bestå av något annat. Ett bevis på något gjort, något jag lyckats med, bland allt det som sedan länge känts ouppnåeligt.

02 juni, 2014

00.15 a.m.


Perfekt nattmusik.

30 maj, 2014

Antingen eller.


Snabbläsare eller långsamläsare?
Snabbläsare. Är för otålig och tappar intresset om jag läser för långsamt.

Tegelstenar eller tunnisar?
Det beror såklart på vad boken handlar om och vem som har skrivit den. En tegelsten måste verkligen kännas värd sina många sidor och är den skriven av en författare jag gillar lite extra spelar det ju sällan någon roll hur tjock boken är. Har dock en förkärlek till tunnisar eftersom det inte nödvändigtvis behövs många sidor för att säga något av betydelse. Snarare tvärtom.

Bibliotek eller bokhandel?
Helst bokhandel. Är ju en boksamlare.

Ljudbok eller e-bok?
Klarar inte ljudbok eftersom jag bara tröttnar när jag inte får läsa själv. E-bok är okej, för jag tänker att det mest handlar om att vänja sig, men jag gillar att vända blad och se att jag rör mig framåt i boken vilket inte riktigt syns om man bara ser sidnummer eller procent. Älskar dessutom pappersböcker i sig; hur de ser ut, hur de känns, hur de slits.

Inbunden eller pocket?
Pocket. Tycker helt enkelt det räcker gott och väl. Sen gör priset och storleken det möjligt att köpa och få plats med fler böcker.

Vampyrer eller spöken?
Spelar ingen roll. Gillar det övernaturliga, men då ska det helst vara ett mysterium i sig vad.

En i taget eller slalomläsning?
Helst en i taget och inte mer än två åt gången.

Nytt eller gammalt?
Ganska så nytt blandat med några klassiker.

Bokmärke eller hundöra?
Båda.

Snacks eller godis?
Godis.

Biografier eller memoarer?
Memoarer.

Skräck eller chick-lit?
Det går med båda. Föredrar ingen av dem framför den andra.

Soffan eller sängen?
Sängen.

Inne eller ute?
Att läsa ute en sommarkväll kan vara det absolut bästa jag vet. Så, ute, självklart.

Originalspråk (engelska) eller översättning till svenska?
Originalspråk, helst. Tycker dessutom mer om att läsa på engelska.

Poesi eller prosa?
En blandning kanske? Fast helst prosa, tror jag.

Kvinnliga författare eller manliga författare?
Det beror ju på boken, men jag brukar försöka se till så att det inte blir för många av det ena eller andra. Går dock sådär.

Boken eller filmen?
Vet inte. Förmodligen boken eftersom man ofta får en närmare relation till den oavsett hur bra filmen är.

Kokbok eller Bakbok?
Bakbok. Bakar hellre än lagar mat.

Kärlek eller spänning?
Blandningen av de båda är ju den bästa kombinationen.

Recencera din senast lästa bok:
Läste (äntligen) The Virgin Suicides av Jeffrey Eugenides för någon vecka sedan. Tyckte den var originell och fantastiskt välskriven. Och så handlar den om något som verkligen alltid är aktuellt och tänkvärt. Rekommenderas verkligen! Läste också Meningen med hela skiten av Nina Åkestam och tyckte den var lika briljant som allt annat Nina skriver. Tänker erbjuda utlåning av den till alla som vill.

lista hämtad härifrån.

06 maj, 2014

sex/fem.


Trött i huvudet och trött på att formulera meningar, både i skift och i tal. Allra mest trött är jag nog på kombinationen av de båda. Och även om helgen inte riktigt blev så lugn som den kanske behövt vara så var den riktigt bra. Åt finmiddag, fick macroner av min syster som varit i Stockholm ett par dagar, gick och såg en otroligt efterlängtad film med bästa biogänget och sov ut, länge. Tar sats, andas in ett djupt andetag och hoppas att syret hunnit fyllas på ändå. 

27 april, 2014

I want your love.


Soundtrack till veckan som varit och veckan som kommer.

26 april, 2014

tjugosex/fyra.


Promenerar genom parken på vägen hem, stannar till och tar kort på havet av vitsippor och eftermiddagssolen mellan träden. En vecka senare och jag bara måste dokumentera körsbärsträden som blommar ute på skolområdet, som om jag behöver bevis på att våren är här. En påminnelse om att verkligheten kan vara rätt vacker. Ändå. 

12 april, 2014

tolv/fyra.

Vi fäller upp våra paraplyer som mer får agera skydd mot stormen än för regnet men mitt står inte emot ens den svagaste av vindar. Du navigerar skickligt mellan vattenpölarna medan jag trampar i den allra djupaste delen i varenda en och hamnar ständigt tre steg efter. Du skyndar iväg åt ett annat håll när jag har slut på ord och det är väl lika bra, tänker jag. Jag kan för mycket om ingenting och för lite om det som betyder något i verkligheten och ägnar varje vaken stund åt att säga emot mig själv. Vad spelar ingen roll, när grundtanken är att allt är fel. Du brukar säga att det är en ny dag imorgon och jag tänker att det är just det som är problemet.

10 april, 2014

tio/fyra.

Charles Bukowski

John Keats, Endymion
Frank O’Hara, Meditations in an Emergency

04 april, 2014

fyra/fyra.


Som en slags reaktion på att saker och ting ännu en gång börjar handla om tabeller och system och exakta tillvägagångssätt hamnar jag i ett skönlitterärt bok-läsnings-flow. Läser en bok jag längtat efter  i flera år, långt innan den ens fanns till, och slår ihop den allt annat är missnöjd. Vet att jag måste skynda nu, läsa så mycket jag orkar, för alldeles snart kommer det inte längre finnas någon plats över i huvudet för påhittade människor och klockrena dialoger, istället bara siffror och rätt eller fel. Men ändå. Ändå, ändå, ändå. Det är ju fredag.

25 mars, 2014

So you cover up, as the weather starts to change.



Sista minuten. 
Alltså. 

03 mars, 2014

Oscar.


Så var det äntligen dags att se på Oscarsgalan igen. Jag och Elina slog oss ner i varsin fåtölj och följde alltsammans, hela natten lång. Samma sak varje år. Och jag tycker så mycket om det. Galan kändes dessutom bättre och roligare än på länge när Ellen delade ut pizza till filmstjärnorna, skämtade länge om Jennifer Lawrences tendens att alltid ramla över något och tog selfies med några av de största. När det hölls himla bra tal och de flesta visade sig både mänskligare och ödmjukare än en ibland får se. Hur det kändes lättre än vanligt att hålla sig vaken och att jag för första gången faktiskt sett (och tyckt om) de två filmerna som vann flest priser. Bra betyg på den här natten, helt enkelt.  

x

14 februari, 2014

I'm waiting for you, jump in.


Bra, bra, bra, bra.

13 februari, 2014

tretton/två.

Jag letar i orden och jag letar i rösten. Jag letar, jag letar, jag letar. Vänder och vrider på det som känns rätt och ändå inte passar in, raderar de otänkbara tankarna och stänger av. Jag hittar det ibland, tappar det lika fort och glömmer det som jag önskar vore mitt. Skriver underrubriker, parenteser och kommatecken lika mycket på papper som i verkliga livet för att ingenting är lättförståeligt och allt släpar efter sig en rädsla för missförstånd. Hundratals frågetecknen som avslutar meningarna i mitt block, tysta sekunder och upprepade ursäkta, jag hörde inte? En början tappar sitt slut och jag hör din suck på flera meters avstånd, tittar in i dina trötta ögon och ser mina egna ord. Kan aldrig pausa, aldrig vila fastän inget blir till och slutar tom när det väl gäller. Känner djupet, allvaret, men bagatelliserar varenda tanke för alla som kämpar, överlever ändå fastän livet är flera nivåer av moment 22.

19 januari, 2014

nitton/ett.


Börjar dricka kaffe igen på riktigt. Ser en väldigt bra film på bio. Läser ut första boken på tre veckor. Läser ut en till. Köper årets första knippe tulpaner, hälsar på farmor och kör en omväg hem genom stan. Tänker inte på vad jag tänker på och ber ångesten hålla upp några dagar. Fyra, helt lediga dagar, närmare bestämt. 

17 januari, 2014

sjutton/ett.


ute ur stormen, för den här gången i alla fall. därför, fredagsdikt och fredagslåtar. x x

09 januari, 2014

Stuck in Love.


Såg den här filmen i höstas. Skulle kunna vara ett praktexempel på den typ av film jag gillar lite extra. Välformulerad, mysig med lite dyster underton. Och ett otroligt bra soundtrack. 

31 december, 2013


Jag vet aldrig riktigt var jag ska börja sammanfatta ett år och det verkar inte heller bli enklare med åren. Snarare tvärtom. Jag blir allt sämre på ord på och lever så mycket i mitt huvud att jag snabbt tröttnar på mina egna, uttjatade, formuleringar. Men det jag med säkerhet kan säga är att det här året har känts mer än något tidigare år någonsin gjort, och det har kanske inte synts så tydligt på utsidan men definitivt märkts av på insidan. Och jag har hatat det och jag har älskat det. Att tänka tillbaka på det här året ger mig både magont och tårar, lättnad och vemod. Som alltid, bara hundra gånger mer.

Jag har aldrig varit bra på januari och februari och andras höstångest är nog min vårångest men jag minns ändå hur jag gick genom den där parken varje dag med synth-poppiga låtar med nittiotalsinfluenser, och inget, inget annat, i hörlurarna. Försökte förstå statistikprogram, träffade en högstadieklass och kände mig vuxen och insåg att jag förmodligen är för tankspridd för att bli akademiker. Åt blodapelsin och semlor, oroade mig, föll in i någon slags bubbla när min favoritserie äntligen kom tillbaka och började läsa böcker nästan uteslutande på engelska. Såg traditionsenligt Oscarsgalan tillsammans med Elina och skrev sedan historiens tråkigaste tenta, men någon gång i början av april ljusnade det och jag fick leva utan värken i kroppen i några veckor. Läste roligaste kursen och i och med det nådde prestationsångesten rekordnivå. Var livrädd nästan jämt och såg ljuspunkter i bra vänner, solsken och nyupptäckta  vlogbrothers-videos. Förälskade mig i bok efter bok, träffade en barndomsvän och en annan mycket saknad vän, skrev två tentor samtidigt och tänkte för mycket fastän det kändes för lite.

Överlevde ändå och till slut blev det sommar på riktigt. En bra sommar, allt som allt. Bakade kanelbullar, vilket blivit någon slags tradition i början och slutet av terminerna, och gömde mig i den tysta trädgården med nyinköpta böcker. Igen. Hjälpte till att måla om huset från barndomens gula till det moderna vita och var glad över att Lina var hemma igen över sommaren. Umgicks med henne och Camilla, gick på promenader och bio, plockade körsbär i trädgården och sov dåligt. Blev Youtube-fantast, åkte till Grekland en vecka, brände mig ovanligt lite och kom hem till en trasig kropp som nog tyckte att sommaren hade för få veckor kvar.

Hösten fick en ganska brutal början och jag blev påmind om att prestationsångesten inte försvinner bara för att man lyckades förra gången. Oktober hade många fina helger som gjorde livet lite ljusare och mig lite modigare, trots en sjuk farfar som skulle bli sämre, bättre och sämre igen. Sedan, en ny påfrestande men rolig kurs, några dagars snölycka och julpepp. Bakade pepparkakor och lussebullar, köpte äntligen en ryggsäck till min onda rygg och hade en väldigt fin födelsedag och jul. Ändå. Och lagom till årets sista dag satte jag ihop en spellista med låtarna som alltid kommer påminna mig om det gångna året. Sönderspelade med kärlek allihopa.

Dags för 2014 nu alltså. Må en överleva det året också. 

30 december, 2013

trettio/tolv.


Önskar god jul en vecka i efterhand, lite så som det lätt blir för min del när jag går in i min efter jul-deppighet och inte riktigt vill något annat än att äta lussebullar och titta på tv. Julen var dock lika fin som alltid (trots snöbrist, vilket var, är, så otroligt ledsamt) och jag har gett mig själv jullov året ut. Äter godis, läser i Bea Uusmas fantastiska bok om André-expeditionen och sover extra länge i mina nya flanellakan. Lugnet innan stormen, kanske man skulle kunna säga.

22 december, 2013

22.


Fick en väldigt fin tjugoandra (eller tjugotredje, beroende på hur en räknar) födelsedag även om kroppen fortfarande inte riktigt är med på alla plan. Förundras över hur fort tiden går och önskar att den kunde stanna här, eller åtminstone vid just den här åldern. Mest för att jag alltid sett fram emot att fylla just 22, så fint tal som det ju är. Hur själva året blir återstår att se.